Årskurser

Förskoleklass

Förskoleklassen gestaltas, i enlighet med waldorfpedagogikens utifrån ett helhetsperspektiv, vilket betyder, att alla dagliga aktiviteter inte är tillfälliga sysslor utan ingår i ett större sammanhang. Vi vill att våra blivande elever i förskoleklassen ska vara i ett sammanhang av trygghet och där leken fortsatt är ett sätt att lära. Hösten kommer att präglas av det lilla sammanhanget med fokus på trygghet och man kommer successivt att bekanta sig med resten av skolan.

Klass 1

Under det första skolåret lever barnet ännu kvar i hämningen och läraren är för barnet en centralgestalt. Under detta första läsår får barnet helt leva sig in i de olika ämnena genom rörelse, rytmer, färger och former. De klappar och stampar olika rytmer i räkneundervisningen, de sjunger enkla sånger och läser ramsor och dikter med rörelser på morgonlektionen. De målar, ritar,  modellerar och får höra sagor.

För att täcka barnets stora behov av bilder får de i första klass höra sagor varje dag, sagor som har en djupare andlig innebörd, till exempel folksagor. Genom dessa berättelser fylls barnens inre med bilder, som är levande, närande och sanna. Dessa bilder kan leva vidare i barnets själ och förvandlas till livskunskap.

Klass 2

I andra klass får de höra fabler och legender som skildrar det högre och det lägre i människan. Genom skapandet av periodhäftet med text och bild  utvecklar barnen både skrivandets och läsandets konst. I räkning använder man sig av barnens anlag för rytm och takt. Man arbetar mycket med klapp och stamp vid inlärning av multiplikationstabellerna och de olika räknesätten. Man börjar med främmande språk då barnens härmningsförmåga ännu finns kvar.

Målet är att barnen skall lära sig främmande språk så som de lärt sig modersmålet, genom lyssnade, efterhärmning, rörelse och med hjälp av sånger, verser, rytmer och ramsor.

Klass 3

Nioårsåldern är en viktig och omvälvande tid för barnen. De tar ett steg ut ifrån helheten och börjar bli självmedvetna. De börjar se på sig själv som enskilda individer och är lyckliga när de klarar att hålla sin egen stämma i kanon under musiken. I bibeln finns det bilder och berättelser som speglar barnens egna situation. Ett exempel är Adams och Evas utdrivning ur paradiset. Barnen har också drivits ut ur sitt paradis, barndomens paradis och nu står de på jorden för att lära sig leva här.

Det gamla bysamhället med olika yrken och hantverk tas upp och i samband med detta får eleverna bland annat lära sig vävning. De lär sig också om gamla mått och vikter. Att besöka en bondgård på landet är också mycket populärt. Handarbete är en bra övning i den här åldern. Den fingerfärdighet och finmotoriska skicklighet som barnen övar upp genom att sticka och virka stimulerar koncentrationsförmågan och det logiska tänkandet. Det gäller att hålla tråden och inte tappa någon maska.

Klass 4

Barnen har nu blivit små individer som vill erövra världen och uppleva verkligheten. De vill lära känna den, kunna hantera den och bli duktiga i den. Exempel på ett tema i frjärde klass är nordisk mytologi. Dess mäktiga bilder av de viljestarka gudarna passar tioåringarna perfekt. Vidare går man igenom istid, forntid, sten-, brons- och järnåldern samt vikingatid. Spår av föregående tidsåldrar och den utveckling som leder fram till våra dagars Göteborg studerar vi i ämnet hembygdskunskap.

Andra exempel på ämnen i fjärdeklass är zoologi, där djuren behandlas i förhållande till människan. Barnen får uppleva hur varje djurart har specifika egenskaper. I handarbetet syr barnen korsstygn efter egna mönster och i formteckningen arbetar de med flätmönster. Detta år gäller delandets princip, såväl i bråkräkning och grammatik, där man fortsätter med fler ordklasser. Även i musiken sker en uppdelning. Förutom kanon kommer stämsång in och barnen får lära sig noterna.

Klass 5

I elvaårsåldern är barnen förtrogna med skolmiljön, kamrater och sina ämnen. Deras egna personligheter och temperament framträder alltmer. De har definitivt lämnat nioårsålderns kriser och problem bakom sig men har ännu inte kommit in i nästa utvecklingsfas – puberteten. De står mitt emellan.

De forntida kulturepokerna ; Indien, Persien, Babylonien och Egypten studeras. Man berättar myter från dessa epoker och försöker ge en upplevelse av hur det kunde vara att leva där. Tyngdpunkten ligger på den grekiska kulturepoken med dess skönhet, måttfullhet och harmoni. De grekiska rytmerna och formerna övas i eurytmin och formteckningen.

Ett annat ämne i femte klass är botanik. Man går igenom växtvärlden från svampar, lavar och mossor fram till den fullt utvecklade växten med differentiering i rot, stjälk, blad, blomma och frukt. I geografi lär man känna sina grannländer i Norden.

Grammatiken tar bland annat upp satsbyggnad, aktiv och passiv form samt alla ordklasser. Räkning med decimaltal introduceras som en naturlig fortsättning på fjärde klassens bråkräkning. Träslöjd kommer in som nytt ämne. Barnen får arbeta med olika träslag och lära sig att hantera kniv och stämjärn genom att karva och snida. Körsång är en viktig del av musikundervisningen.

Klass 6

När barnen är i tolvårsåldern börjar den annalkande puberteten göra sig märkbar. Barnen börjar bli uppmärksamma på sin kropp. De känner av tyngden som finns i skelett och benstomme, och det visar sig så smått i deras rörelser och motivation. De blir allt mer uppmärksamma på yttervärlden och verkligheten. Långsamt är de på väg in i vuxenvärlden.

Klass 7

Trettonåringen är en sann renässansmänniska och vill upptäcka nya världar. Klass 7 är början på högstadiet, början på en ny tid i ungdomarnas liv. En tid full av förändring då världen öppnar sig och blir större, när de lyfter blicken från barndomens lek och blickar ut i den annalkande vuxenvärlden. Världsbilden ändras, och även kroppen. Trettonåringen går igenom många förändringar som formar dem till de vuxna de en dag ska bli. Könsmognad är en aspekt på det som sker i varje människas liv. Uppvaknandet inför det andra könet -och det egna- är exempel på att omvärlden alltmer klarnar utanför den egna personligheten. En begynnande förankring i det egna jaget är en viktig förutsättning. Den unga människan vill nu avslöja världen med sitt eget vaknande omdöme. Själen kan börja brinna för högre ideal.

I Waldorfskolans kursplaner hänger ämnen som kulturhistoria, samhällslära och geografi samman i ett vidare ämnesområde som vi kan kalla “mänsklighetens väg”. I historian är det samhällsbildningar och ungdomars upptäckariver som går ut i världen. Genom Columbus, Cortés och Magellans upptäcktsresor ges jorden ett nytt ansikte och nya kontinenter upptäcks. Det är de stora upptäckternas och uppfinningarnas tid. Det är Leonardo Da Vincis tid. Copernius, Galiei ocb Kepler gav anslag till en ny världsbild med presentationen av vårt solsystem så som vi i stort sett ännu ser det idag. Genom Masaccio, Rafael, Michaelangelo och flera tar bildkonsten ett rejält kliv mot det naturalistiska. Centralperspektivet upptäcks.

I kemin introduceras ämnenas förvandling. Den kan ge yttre bilder av den inre “idealens eld” som ska leda till förvandling och förädling. Tillsammans med de stora mästarna upptäcker och återupptäcker trettonåringen världen, navigerar ut i okända vatten som klarnar inför deras mognande blick, och lär känna sig själv och världen på ett sätt som tidigare varit otänkbart. Den slutgiltiga resan mot vuxenlivet tar sin början här med oändliga hamnar i sikte.

Klass 8

Auktoritetens tid är nu förbi. Franska revolutionen med idealen frihet, gemlikhet och broderskap är ett lämpligt avsnitt i historien för att stärka frigörelseprocessen. Den individuellt grundade omdömesbildningen vaknar och eleven vill gärna se frågan i för eller emot – svart eller vitt. Det kan vara svårt att finna en egen balanspunkt och ett nyanserat omdöme. I bildskapandet lämnar man därför mångfalden av färger och ger sig in i den överblickbara skalan från svart till vitt. Kol -, tusch- och blyertsteckning blir då välgörande tekniker i t ex avbildandet av ljus och människas skelett i biologiundervisningen. Här finns en hel värld av schatteringar i ljus och skugga. Det stödjer nyanseringen även i omdömesbildningen. Man kommer sällan någon vart med gnäll eller hänvisning till att “det ska vara snyggt här”.

Yttre oordning är en bild av de ungas inre tillstånd. Liksom i undervisningen måste man nu hänvisa till odiskutabla fakta.  Nu är det i första hand inte en fråga om personlighet eller auktoritet. Ämnena och fackkunskaperna talar istället genom läraren. Nu börjar en regelrätt skolning av tänkandet, grundad på noggrann iakttagelse och fördomsfrihet. Det som förut i stor utsträckning upplevdes som vackert eller fult, kompletteras med genomskådlighet och sakligt omdöme.

Teaterspel är en viktig del av skolarbetet i åttonde klass. Då sätter man upp ett större teaterstycket. Att få styra in sitt nyvakna, ostyriga och bullriga känsloliv i gestaltandet av en annan människa och våga stå på en scen och spela en roll inför publik är en beydelsefull upplevelse i den här åldern.

Klass 9

En ny tid börjar i ungdomarnas skolliv. Självkänslan ökar av att eleven upptäcker sin förmåga att se och lära om andra människor och världen. Med en forskares blick studeras nu kursinnehållet. Tonvikten i historien, liksom i övriga ämnen, ligger nu på idéplanet och att ur iakttagelser och erfarenheter drar slutsatser, bilda omdömen, varigenom tänkandet skolas.

I hantverken övas också tänkandet genom att man får utföra uppgifter som kräver noggrannhet och precision, t ex att väva eller att i träslöjden utföra en exakt ihopfogning. I estetiken går man igenom bildkonstens historia och följer mänsklighetens utveckling från de uråldriga grottmålningarna fram till 1600-talets mästare.

I geologin betraktas “jordens historiebok” där allt djupare lager berättar om allt äldre historia och hur många bergarter bildas. I matematiken ges bl a en historisk belysning av hur vårt talsystem har vuxit fram. Med exempel från den grekiska matematiken skildras övergången från räkning till matematik; enklare satser bevisas med utgångspunkt från en given uppsättning axiom.